<\/strong>f.d. Flottans M\u00e4n<\/em>
<\/strong><\/h4>\n
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/em><\/h4>\nEn vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h5>\n
HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/p>\n
Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/p>\n
Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h5>\n\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h5>\nRedan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h5>\nDen 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h5>\nDen 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h5>\nPersoner, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h5>\nD\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h5>\nFlottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h5>\nKommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h5>\nUnder m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n![\"\"](\"http:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-content\/uploads\/sites\/15\/2021\/10\/malte-jacobsson.jpg\")
<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=”1_2″ _builder_version=”4.16″ custom_padding=”|||” global_colors_info=”{}” custom_padding__hover=”|||”][et_pb_text _builder_version=”4.27.5″ background_size=”initial” background_position=”top_left” background_repeat=”repeat” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
\u00a0forts. <\/strong>F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg<\/em><\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\nF\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h5>\n![\"\"](\"http:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-content\/uploads\/sites\/15\/2021\/10\/Sven-Lundgren.jpg\")
<\/h5>\nUnder h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h5>\nUnder 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h5>\n![\"\"](\"http:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-content\/uploads\/sites\/15\/2021\/10\/Kryssaren-Tre-Kronor-600x371.jpg\")
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945. Marinens fotodetalj<\/em>.<\/h5>\nRiksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborgf.d. Flottans M\u00e4n Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947) En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren. HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937. Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"parent":35790,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>Riksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h2>","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":722,"footnotes":""},"class_list":["post-35793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35793"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42262,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions\/42262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h5>\nRedan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h5>\nDen 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h5>\nDen 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h5>\nPersoner, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h5>\nD\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h5>\nFlottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h5>\nKommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h5>\nUnder m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h5>\nDen 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h5>\nPersoner, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h5>\nD\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h5>\nFlottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h5>\nKommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h5>\nUnder m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h5>\n
Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h5>\nD\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h5>\nFlottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h5>\nKommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h5>\nUnder m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h5>\nKommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h5>\nUnder m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h5>\n<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\n
\u00a0<\/h5>\n\u00a0<\/h5>\nF\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h5>\n<\/h5>\nUnder h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h5>\nUnder 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h5>\n
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945. Marinens fotodetalj<\/em>.<\/h5>\nRiksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborgf.d. Flottans M\u00e4n Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947) En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren. HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937. Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"parent":35790,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>Riksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h2>","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":722,"footnotes":""},"class_list":["post-35793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35793"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42262,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions\/42262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h5>\n<\/h5>\nUnder h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h5>\nUnder 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h5>\n
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945. Marinens fotodetalj<\/em>.<\/h5>\nRiksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborgf.d. Flottans M\u00e4n Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947) En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren. HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937. Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"parent":35790,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>Riksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h2>","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":722,"footnotes":""},"class_list":["post-35793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35793"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42262,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions\/42262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/h5>\nUnder h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h5>\nUnder 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h5>\n
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945. Marinens fotodetalj<\/em>.<\/h5>\nRiksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborgf.d. Flottans M\u00e4n Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947) En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren. HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937. Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"parent":35790,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>Riksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h2>","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":722,"footnotes":""},"class_list":["post-35793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35793"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42262,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions\/42262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945. Marinens fotodetalj<\/em>.<\/h5>\nRiksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborgf.d. Flottans M\u00e4n Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947) En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren. HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937. Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, […]<\/p>\n","protected":false},"author":12,"featured_media":0,"parent":35790,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"
F\u00f6reningen\u00a0 MARINKAMRATERNA G\u00f6teborg
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>Riksdagsman Sven Lundgren l\u00e4mnade posten som ordf\u00f6rande och kommend\u00f6r\u00adkapten Axel Bergman tilltr\u00e4dde. I november 1945 inbj\u00f6ds f\u00f6reningen medlemmar att n\u00e4rvara vid stapelavl\u00f6pningen av kryssaren G\u00f6ta Lejon p\u00e5 Eriksberg. Under 1946 \u00e5tergick sakta men s\u00e4kert den krigstida verksamheten till minskad beredskap men fortsatt verksamhet f\u00f6r flottan genom framf\u00f6rallt minr\u00f6jning varf\u00f6r stora delar av hj\u00e4lpfartygsf\u00f6rbanden kvarstod de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Den 26 april 1947, vid \u00e5rsm\u00f6tet, avh\u00f6lls 10-\u00e5rsjubileum i ordersalen p\u00e5 Nya Varvet i n\u00e4rvaro av m\u00e5nga framst\u00e5ende dignit\u00e4rer. Huvudf\u00f6reningens generalsekreterare kommend\u00f6rkapten Harald Schultze \u00f6verl\u00e4mnade en bordsstandert och i sitt anf\u00f6\u00adrande lovade han att lokalf\u00f6reningen skulle f\u00e5 disponera en skeppsklocka f\u00f6r sina sammankomster. Medlemmar fr\u00e5n FM-f\u00f6reningarna i Lysekil och Bor\u00e5s samt fr\u00e5n kamratf\u00f6reningarna p\u00e5 KA 4, A 2, Lv 6 och F 9 samt f\u00f6reningen Gamla gastar del\u00adtog.
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h2>","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":722,"footnotes":""},"class_list":["post-35793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/12"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35793"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42262,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35793\/revisions\/42262"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/35790"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/goteborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
D\u00e4rmed har det viktigaste f\u00f6r de f\u00f6rsta 10 \u00e5ren av FM G\u00f6teborgs historia redovisats.<\/h5>\n
Dess tidiga historia i sammandrag (1937\u20131947)<\/h2>
En vacker v\u00e5rdag 1937 kom ett antal, sedan tidigare, karlskrivna skeppsgossar ut till Marstrand f\u00f6r att en sista g\u00e5ng bes\u00f6ka sin gamla skola inf\u00f6r nedl\u00e4ggningen av k\u00e5ren.<\/h2>HM Pansarb\u00e5t Niord som logementsfartyg f\u00f6r skeppsgossek\u00e5ren p\u00e5 Marstrand 1930\u20131937.<\/h2>Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Ombord i logementsfartyget, den gamla pansarb\u00e5ten Niord, uppstod d\u00e5 tanken p\u00e5 att bilda en aktiv kamratf\u00f6rening. En tanke, som resulterade i att G\u00f6teborgsavdel\u00adningen, inom Flottans M\u00e4n, bildades den 9 juni 1937. Till avdelningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix och till vice ordf\u00f6rande, initiativtagaren och interimsordf\u00f6randen, kapten Olof (Olle) Lillje\u00adqvist.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning fr\u00e5n 1936 i kraft, vilket innebar att V\u00e4stkustens Marindistrikt fredsorganiserades. I samband h\u00e4rmed inbj\u00f6d den Marin\u00addistriktschefen avdelningen att delta i en enkel ceremoni, med \u00e4rtmiddag i d\u00e5varan\u00adde matinr\u00e4ttningen vid G\u00f6teborgs \u00f6rlogsdep\u00e5. Detta blev den f\u00f6rsta kamratliga sammankomsten, till vilken ett hundratal nyinskrivna medlemmar m\u00f6tte upp.<\/h2>\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
\u00c4rtmiddagen var inledningen till en trofast tradition inom f\u00f6reningen, som endast brutits av omst\u00e4ndigheternas makt under krigs\u00e5ren. V\u00e5r f\u00f6rening var allts\u00e5 redan fr\u00e5n b\u00f6rjan starkt knuten till Marindistriktet. D\u00e4refter har samtliga chefer vid Nya Varvet (MDV, MKV, \u00d6rlB V, MKV\/KA 4 och det senaste MKV p\u00e5 K\u00e4ringberget) givit f\u00f6reningen ett verksamt st\u00f6d.<\/h2>Redan i samband med att Flottans M\u00e4n bildades i Stockholm, som en riksf\u00f6rening, och tiden strax d\u00e4refter fanns tankar p\u00e5 att bilda lokalf\u00f6reningar. 1936 tillkom den f\u00f6rsta lokalf\u00f6reningen i Eskilstuna. Under f\u00f6rsta halv\u00e5ret 1937 tillkom lokalf\u00f6re\u00adningar i J\u00f6nk\u00f6ping, Malm\u00f6 och Helsingborg innan g\u00f6teborgarna kunde konkreti\u00adsera tankarna p\u00e5 en lokalf\u00f6rening. Redan fr\u00e5n starten av Flottans M\u00e4n 1935 blev flera g\u00f6teborgare medlemmar som sedan kunde \u00f6verf\u00f6ras till den nybildade lokal\u00adf\u00f6reningen under h\u00f6sten 1937 och senare. Lokalf\u00f6reningen av Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bildades interimistiskt den 26 maj 1937 i Ordersalen p\u00e5 \u00f6rlogsstationen vid Nya Varvet. Till ordf\u00f6rande i interims\u00adstyrelsen valdes kapten Olof Liljeqvist. Interimsstyrelsen ig\u00e5ngsatte omedelbart ar\u00adbetet med att ta fram stadgef\u00f6rslag och tog kontakt med huvudf\u00f6reningen i Stock\u00adholm f\u00f6r att f\u00f6rbereda intr\u00e4det som lokalf\u00f6rening i Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Den 9 juni 1937 \u00e4gde konstituerande m\u00f6te rum p\u00e5 G\u00f6teborgs Sj\u00f6manshus d\u00e4r kom\u00admend\u00f6r Gunnar Blix, valdes till ordf\u00f6rande. Gunnar var redan d\u00e5 krigsplacerad chef f\u00f6r V\u00e4stkustens Marindistrikt (MD V) som fredsorganiserades fr\u00e5n 1 juli 1937. En styrelse valdes med kapten Olof Liljeqvist som vice ordf\u00f6rande, kamreren (f\u00f6re detta skeppsgossen) Gunnar Hollander som kassaf\u00f6rvaltare, bryggerimannen (f\u00f6re detta skeppsgossen) Karl Gustaf Spendrup som sekreterare, flaggstyrman (f\u00f6re det\u00adta skeppsgossen) Vincent Berghult som klubbm\u00e4stare och ytterligare sex styrelse\u00admedlemmar samt tv\u00e5 revisorer (de flesta f\u00f6re detta skeppsgossar). F\u00f6reningen blev d\u00e4rvid den femte lokalavdelning inom Flottans M\u00e4n.<\/h2>Den 1 juli 1937 tr\u00e4dde den nya f\u00f6rsvarsordning i kraft d\u00e5 bland annat V\u00e4stkustens Marindistrikt uppsattes. I samband med denna h\u00e4ndelse inbj\u00f6ds samtliga Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg till \u00e4rtmiddag av marindistriktschefen i \u00f6rlogsdep\u00e5ns matinr\u00e4ttning (nuvarande restaurang Reveljen). Ett hundratal nyinskrivna medlemmar deltog och detta blev inledningen till den l\u00e5nga traditionen med koppling till Marindistriktet och dess efterf\u00f6ljare. Ur f\u00f6reningens arkivalier har f\u00f6ljande vaskats fram fr\u00e5n inledningstiden: N\u00e4r vi g\u00f6teborgare tidigare sett, att f\u00f6reningen Flottans M\u00e4n f\u00e5tt lokalavdelningar lite varstans i landet, har den reflektionen inst\u00e4llt sig: Varf\u00f6r har G\u00f6teborg, v\u00e5r f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6fartsstad, ingen lokalavdelning \u00e4nnu? N\u00e4r s\u00e5 i v\u00e5ras en del f\u00f6re detta skeppsgossar fr\u00e5n Marstrandsk\u00e5ren kom p\u00e5 den ljusa id\u00e9n, att innan k\u00e5ren ned\u00adlades, tr\u00e4ffas \u00e4n en g\u00e5ng p\u00e5 Marstrand f\u00f6r att uppliva gamla minnen, s\u00e5 v\u00e4cktes bland dem tanken att bilda Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg.
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Ett arbetsutskott tillsattes med uppgift att vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle realisera denna tanke. Nu hade ju G\u00f6teborgs sj\u00f6\u00adf\u00f6rsvar f\u00e5tt en, visserligen anspr\u00e5ksl\u00f6s men dock, f\u00f6rst\u00e4rkning. Det \u00e4r en av de ljusa sidorna, som det nya f\u00f6rsvarsbeslutet erbjuder flottan. I samband med den \u00f6kade fartygsf\u00f6rl\u00e4ggningen till Nya Varvet har ett salutbatteri anordnats d\u00e4r, sam\u00adtidigt som en signalmast f\u00f6r \u00f6rlogsflagga rests \u00e5 Lilla Billingen vid Nya Varvet. F\u00f6r att celebrera den nya epokens intr\u00e4de besl\u00f6t marindistriktschefen att vid his\u00adsandet av \u00f6rlogsflaggan \u00e5 Lilla Billingen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, vilket skulle ske den 1 juli, anordna en liten minnesh\u00f6gtid.<\/h2>
Personer, som tidigare haft anst\u00e4llning vid flottan eller fullgjort sin v\u00e4rnplikt inom detta vapen, erh\u00f6ll tillst\u00e5nd att n\u00e4rvara. Nu var allts\u00e5 tillf\u00e4llet kommet att l\u00e5ta Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg bli verklighet. Genom notiser i tidningarna och genom att st\u00f6ta p\u00e5 gamla kamrater mobiliserades ett hundratal av f\u00f6re detta flottans personal av olika kategorier, som den 1 juli kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen i milit\u00e4r ordning marscherade upp p\u00e5 Lilla Billingen. H\u00e4r h\u00f6ll marin\u00addistriktschefen och f\u00f6reningens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u2013 kommend\u00f6r Gunnar Blix \u2013 ett h\u00e4lsningsanf\u00f6rande, vari han uttalade sin tillfredst\u00e4llelse \u00f6ver att flottans gamla f\u00f6rl\u00e4ggningsplats vid Nya Varvet \u00e5ter tagits i bruk.<\/h2>D\u00e4refter beordrade han flaggans hissande, vilket skedde inf\u00f6r skyldrande musk\u00f6\u00adteri och dubbelt svenskt l\u00f6sen av batteriet. F\u00f6reningens vice ordf\u00f6rande, kapten Olle Liljequist, h\u00f6ll d\u00e4refter ett f\u00f6redrag r\u00f6rande V\u00e4stkusteskaderns \u00f6den genom tiderna och p\u00e5visade bland annat att \u00e4nda fr\u00e5n Gustaf Vasas tid till mitten av 1800-talet hade G\u00f6teborg utgjort en bas f\u00f6r till v\u00e4stkustens skydd avdelade sj\u00f6strids\u00adkrafter. Det \u00e4r allts\u00e5 en gammal tradition som \u00e5teruppst\u00e5r, n\u00e4r nu \u00f6rlogsfartyg \u00e5ter komma att f\u00f6rt\u00f6ja vid Nya Varvet f\u00f6r mera stadigvarande f\u00f6rl\u00e4ggning. Man f\u00e5r hoppas att detta \u00e4r inledningen till en tidsperiod, d\u00e5 intresset f\u00f6r sj\u00f6f\u00f6rsvaret p\u00e5 V\u00e4stkusten fr\u00e5n statsmakternas sida, motsvarar den vikt man m\u00e5ste s\u00e4tta p\u00e5 det\u00adsamma.<\/h2>Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg med flera samlade \u00e5 Lilla Billingen den 1 juli 1937. Ok\u00e4nd fotograf Efter unison s\u00e5ng sl\u00f6ts den ansl\u00e5ende ceremonin med korum av pastor Erikson. Efter minnesh\u00f6gtiden var en kamratm\u00e5ltid ordnad i matinr\u00e4ttningen p\u00e5 Nya Varvet. Vid ett j\u00e4ttelikt l\u00e5ngbord b\u00e4nkade sig \u00f6ver hundra f\u00f6rutvarande stamanst\u00e4llda och v\u00e4rnpliktiga vid flottan tillsammans med den f\u00f6r n\u00e4rvarande tj\u00e4nstg\u00f6rande perso\u00adnalen, allt som allt cirka 170 man i alla \u00e5ldrar. F\u00f6rr\u00e5dsf\u00f6rman Garpenbeck, korpral Borge och tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare S\u00f6dervall hade \u00e5stadkommit underverk i fr\u00e5\u00adga om matsalens dekorering. Sedan \u201dMarindistriktspastorn\u201d l\u00e4st till bords, bl\u00e5ste matsalsuppb\u00f6rdsman Koorn, \u201dAlle mans skaffning\u201d.<\/h2>Kommend\u00f6r Blix h\u00f6ll under m\u00e5ltiden ett v\u00e4lkomsttal, vari han p\u00e5pekade f\u00f6reningen Flottans M\u00e4ns dubbla uppgift att utg\u00f6ra en f\u00f6rbindelsel\u00e4nk mellan gamla kamrater och att verka f\u00f6r ett gemensamt intresse \u2013 flottans b\u00e4sta. S\u00e4rskilt i v\u00e5ra dagar, understr\u00f6k kommend\u00f6ren, b\u00f6r var och en i sin stad g\u00f6ra vad han kan f\u00f6r att verka f\u00f6r \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r flottans betydelse f\u00f6r v\u00e5rt land. Flottans M\u00e4n och dess medlemmar ha d\u00e4rvid en stor uppgift att fylla.<\/h2>Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Under m\u00e5ltiden talade ocks\u00e5 redakt\u00f6r Eliasson, som i ett uppm\u00e4rksammat anf\u00f6\u00adrande betygade den alltmer v\u00e4xande uppskattning av flottan, som b\u00f6rjar g\u00f6ra sig g\u00e4llande framf\u00f6r allt i sj\u00f6folkskretsar. Herr Eliasson \u00e4r ombudsman f\u00f6r Sj\u00f6folks\u00adf\u00f6rbundet, s\u00e5 han b\u00f6r veta vad han talar om.
S\u00e5v\u00e4l i samband med m\u00e5ltiden som vid kaffet f\u00f6rekom en hel del trevlig underh\u00e5ll\u00adning i form av s\u00e5ng, deklamation mm, som visar, att bland Flottans M\u00e4n i G\u00f6teborg finns m\u00e5nga f\u00f6rm\u00e5gor, som s\u00e4kert kommer att uppliva kommande sammankomster. Kv\u00e4llen gick under allm\u00e4n f\u00f6rbr\u00f6dring och inskrivning i f\u00f6reningen och s\u00e5 sm\u00e5\u00adningom uttryckte kapten Br\u00e5kenhielm de n\u00e4rvarandes tack till arrang\u00f6rerna, varef\u00adter man litet till mans b\u00f6rjade troppa av, n\u00f6jda och bel\u00e5tna.<\/h2>F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.
Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
F\u00f6reningens f\u00f6rsta \u00e5rsm\u00f6te genomf\u00f6rdes p\u00e5 restaurang Valand den 30 november 1937 med 150 medlemmar n\u00e4rvarande. Vid \u00e5rsm\u00f6tet valdes kommend\u00f6r Gunnar Blix, marindistriktschefen, \u00e5ter som ordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding Malte Jacobsson accepterade med gl\u00e4dje att bli f\u00f6reningens hedersordf\u00f6rande.Vid \u00e5rets slut var medlemsantalet inom f\u00f6reningen 110. Den 6 juni 1938 fick f\u00f6reningen mottaga en svensk sidenflagga p\u00e5 st\u00e5ng av sin hedersordf\u00f6rande och landsh\u00f6vding i samband med firandet av Svenska Flaggans Dag. Under 1938 \u00f6kade medlemsantalet till 259 varav \u00e5tta st\u00e4ndiga medlemmar. Landsh\u00f6vding Malte Jacobsson.
Den 1 september 1939 \u00e4gde krigsutbrottet i Europa rum och detta p\u00e5verkade f\u00f6reningen p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Den 1 november startade finska vinterkriget som \u00e4ven detta starkt p\u00e5verkade f\u00f6reningen.<\/h2>
Under h\u00f6sten 1939 \u00f6vergick Gunnar Blix till civil verk\u00adsamhet som chef f\u00f6r Sj\u00f6karteverket och intr\u00e4dde i flottans reserv varvid han \u00e4ven l\u00e4mnade ordf\u00f6rande\u00adskapet i kamratf\u00f6reningen och f\u00f6rf\u00e5ngades av d\u00e5varande vice ordf\u00f6randen, Sj\u00f6folksf\u00f6rbundets ordf\u00f6rande, Sven Lundgren. 1940 \u00e5rs g\u00e4llande livsmedelsransonering och avsaknaden av erforderliga ransoneringskuponger st\u00e4ll\u00adde till problem s\u00e5tillvida att en del planerade kamrat\u00adtr\u00e4ffar fick st\u00e4llas in.<\/h2>Under 1943 \u00f6verl\u00e4mnades kontanta bidrag till Kunga\u00adfonden och till efterlevande fr\u00e5n Ulven-katastrofen varvid f\u00f6reningens utgifter \u00f6versteg inkomsterna. Antalet medlemmar var d\u00e5 320. Den 16 december 1944 sj\u00f6sattes kryssaren Tre Kronor vid G\u00f6taverken.<\/h2>
Kryssaren Tre Kronor under provtur utanf\u00f6r G\u00f6teborg under sommaren 1945.
Marinens fotodetalj<\/em>.<\/p>