![\"\"](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/07\/IMG_0016T-600x418.jpg\")
<\/a><\/p>\n<\/p>\n
[\/et_pb_text][et_pb_text _builder_version=”4.17.4″ _module_preset=”default” global_colors_info=”{}”]<\/p>\n
\u00a0Ber\u00e4ttelser om fiskeb\u00e5tar fr\u00e5n FN-uppdrag i Sydostasien.<\/strong><\/p>\n Vid det sista medlemsm\u00f6tet (9 juni) f\u00f6re sommaruppeh\u00e5llet hos Flottans M\u00e4n i Trelleborg var det lokalf\u00f6reningens sekreterare, Lars Engvall (fig<\/strong>), som visade ett par glimtar av sitt 40-\u00e5riga engagemang inom FN f\u00f6r utveckling av kustn\u00e4ra fiske och speciellt fiskeb\u00e5tar i olika delar av v\u00e4rlden och framf\u00f6r allt i Sydostasien.\u00a0 Under den st\u00f6rsta delen av den tiden (1967\u20131994) var han knuten till FAO (Food and Agriculture Organization) i olika positioner och tj\u00e4nstg\u00f6ringsorter och d\u00e4refter som konsult under kortare perioder f\u00f6r en rad olika utvecklingsinriktade organisationer.<\/p>\n FAO \u00e4r FN:s specialorgan f\u00f6r jordbruk, skogsbruk och fiske. Huvudkontoret ligger i Rom men FAO \u00e4r aktiv genom m\u00e5nga nationella och regionala kontor och specifika f\u00e4ltprojekt som oftast var \u00e4gnade \u00e5t att hitta mer fisk och exploatera den. Detta g\u00e4llde ocks\u00e5 ansjovisfisket i Peru som i slutet av 60-talet var v\u00e4rldens st\u00f6rsta med en produktion p\u00e5 omkr. 12 miljoner ton, motsvarade 20% av v\u00e4rldsproduktionen. Det kollapsade helt ett par \u00e5r senare p\u00e5 grund av en ovanligt kraftig varmvattenstr\u00f6m (El Nino<\/em>),i vilken ansjovisen inte \u00f6verlever och detta i kombination med \u00f6verfiske i omr\u00e5den som drabbats mindre av det varma havsvattnet (fig<\/strong>).\u00a0<\/p>\n Vid den tiden fanns det ocks\u00e5 tecken p\u00e5 \u00f6verfiske i andra delar av v\u00e4rlden vilket visade sig i minskad \u00f6kningstakt av v\u00e4rldsproduktionen (fig<\/strong>). Inriktningen hos FAO och andra internationella organisationer justerades d\u00e4rf\u00f6r gradvis fr\u00e5n industriella till sm\u00e5skaliga och kustn\u00e4ra fiskerier och fr\u00e5n fisken till m\u00e4nniskorna beroende av fiskresurserna. I samband med detta fick FAO uppdrag av SIDA att genomf\u00f6ra ett utvecklingsprogram f\u00f6r sm\u00e5skaligt fiske med titeln Bay of Bengal \u00a0(BOBP). Det f\u00f6rbereddes under n\u00e5gra \u00e5r och startade 1979. Det varade i 15 \u00e5r med Lars som chef.<\/p>\n \u00a0 En av uppgifterna var att f\u00f6rs\u00f6ka utveckla en fiskeb\u00e5t f\u00f6r Indiens \u00f6stkust, som kunde opereras fr\u00e5n de \u00f6ppna sandstr\u00e4nderna (Beach Landing Craft eller BLC).\u00a0\u00a0 De \u00e4r under stora delar av \u00e5ret inte navigeringsbara med konventionella b\u00e5tar genom de stora v\u00e5gorna.\u00a0<\/p>\n \u00a0De vanligaste farkosterna vid den tiden var kattumramer, <\/em>som best\u00e5r av tr\u00e4stockar hopbundna med t\u00e5gvirke (fig<\/strong>).\u00a0 F\u00e5ngst- och lastkapaciteten \u00e4r minimal, r\u00e4ckvidden mycket begr\u00e4nsad beroende av paddlar och segel och komforten noll.<\/p>\n Intensiva tester av olika alternativ av b\u00e5tar och deras f\u00f6rm\u00e5ga att s\u00e4kert ta sig ut och in genom strandv\u00e5gorna och utf\u00f6ra mer avancerat fiske \u00e4n det som g\u00e4llde f\u00f6r kattumaramerna<\/em> resulterade i en os\u00e4nkbar b\u00e5t med L=7m, B= 2,5m, H =0,8m driven av en luftkyld dieselmotor p\u00e5 8 Hp (fig<\/strong>).\u00a0 Prototyperna byggdes i tr\u00e4 och marin plywood medan den slutliga kommersiella varianten tillverkades i FRP. Finessen med b\u00e5ten var att (a) motorn fanns tillg\u00e4nglig inom jordbrukssektorn och (b) att den upph\u00e4ngdes p\u00e5 en pivot som gjorde det m\u00f6jligt att dra upp drivaxeln med propeller och roder i en \u00f6ppen tunnel i den bakre delen av skrovet f\u00f6r att det inte skulle fastna i sanden (fig<\/strong>).<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00a0 Introduktionen av de nya BLCs ledde till ett enormt uppsving av det lokala kustfisket genom byggandet av tusentals nya b\u00e5tar BLC i nya lokala b\u00e5tbyggerier i staterna Orissa, Andhra Pradesh, och Tamil Nadu (fig<\/strong>).\u00a0 Puri i Orissa \u00e4r en plats d\u00e4r effekten av de nya b\u00e5tarna var spektakul\u00e4r.\u00a0 Utvecklingsarbetet observerades av New Tork Times<\/em> i en l\u00e5ng artikel och bel\u00f6nades av SIDA med ett hedersomn\u00e4mnande genom Innovation for Development Association (IDEA).<\/p>\n Lars ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om f\u00f6rs\u00f6k med att utveckla en ny typ av fiskeb\u00e5t i Sri Lanka.\u00a0 Redan under 1950\/60-talen hade det introducerats en 28-fotare i tr\u00e4 med inombordsmotor med assistans fr\u00e5n ett FAO-projekt och en 18-fotare i FRP med utombordsmotor av ett privat b\u00e5tbyggeri.\u00a0 B\u00e5da typerna delvis ersatte och kompletterade de traditionella farkosterna som var kattumaramer<\/em> och utriggarkanoter.\u00a0 Men, vid denna tid, s\u00e4g i b\u00f6rjan av 60-talet, var det uppenbart f\u00f6r fiskeexpertis att det fanns stor potential f\u00f6r n\u00e5got st\u00f6rre b\u00e5tar \u00e4n 28-fotaren att exploatera fiskrika omr\u00e5den l\u00e4ngre ut fr\u00e5n kusten.<\/p>\n \u00a0Under de f\u00f6ljande 20 \u00e5ren, fr\u00e5n mitten av 60-talet, gjordes \u00e5tminstone fem seri\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k med hj\u00e4lp av internationella organisationer att introducera b\u00e5tar som hade l\u00e4ngre r\u00e4ckvidd med f\u00f6rm\u00e5ga att operera n\u00e5gra dagar utan att bes\u00f6ka hamn, (multi-day boats).\u00a0 Omkring 90 b\u00e5tar av tre huvudtyper sj\u00f6sattes under 20-\u00e5rsperioden av vilka 70 blev kortlivade.\u00a0 Det var f\u00f6rst i mitten av 80-talet som en ganska bred 36-fotare anammades av fiskeriet.\u00a0 Abu Dhabi Fund var finansi\u00e4r med brittisk b\u00e5tbyggarexpertis. Efter en tvekande start \u00f6ppnade den upp f\u00f6r djuphavsfisket i Sri Lanka med l\u00e5nga fisketurer p\u00e5 upp till fyra veckor.\u00a0<\/p>\n \u00a0Fisket fullkomligt exploderade. Nya och n\u00e5got st\u00f6rre b\u00e5tar av varierande design och storlek byggdes febrilt.\u00a0 Hamnarna f\u00f6rb\u00e4ttrades och utvidgades. Idag finns d\u00e4r cirka 4 000 b\u00e5tar som fiskar \u00f6ver hela Indiska Oceanen fr\u00e5n Afrika i v\u00e4ster till Indonesien i \u00f6ster och upp i Bengaliska Bukten (fig<\/strong>).\u00a0<\/p>\n Nedan Beruwela hamn Sri Lanka<\/span><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Men varf\u00f6r tog det 20 \u00e5r fr\u00e5n id\u00e9 till verklighet \u00e4r en uppenbar fr\u00e5ga?\u00a0 Det vanligaste svaret \u00e4r GPS.\u00a0 Den hade utan tvekan stor betydelse men det finns f\u00f6rmodligen ocks\u00e5 andra anledningar.\u00a0 Abu Dhabi b\u00e5tens skrov var bredare \u00e4n de andra och upplevdes som mer stabilt.\u00a0 Efterfr\u00e5gan p\u00e5 fisk \u00f6kade medan fiskeresurserna minskade i kustn\u00e4ra omr\u00e5den, vilket resulterade i h\u00f6gre fiskpriser och gjorde djuphavsfisket mer attraktivt.\u00a0 \u00c5r av introduktionsf\u00f6rs\u00f6k med nya b\u00e5tar som n\u00e4mnts ovan gjorde fiskare mer vana och tr\u00e4nade att utf\u00f6ra de uppgifter som kr\u00e4vdes.\u00a0\u00a0 Till\u00e4ggsfr\u00e5gan \u00e4r:\u00a0 Skulle man p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt ha kunnat accelerera utvecklingen eller var det \u201den id\u00e9 vars tid skulle komma\u201d?\u00a0<\/p>\n \u00a0Lars po\u00e4ngterade att de exempel han ber\u00f6rt f\u00f6rmodligen endast \u00e4r av historiskt intresse.\u00a0 Dagens prioritet \u00e4r inte att utveckla b\u00e5tar, redskap och metoder f\u00f6r att f\u00e5nga mer fisk men att reglera fisket f\u00f6r s\u00e4kerst\u00e4llande av fortsatt tillg\u00e5ng av fiskresurser f\u00f6r framtida generationer. Idag \u00e4r cirka 35% av v\u00e4rldens fiskresurser \u00f6verexploaterade, dvs deras existens \u00e4r hotad.\u00a0 60% av resurserna \u00e4r till fullo exploaterade och endast 5% har potential f\u00f6r marginellt \u00f6kad exploatering (fig<\/strong>).\u00a0<\/p>\n Dagens behov, speciellt i utvecklingsl\u00e4nder, \u00e4r reglering av fiskerier (fisheries management) som omfattar bildande och f\u00f6rst\u00e4rkning av intressegrupper, insamling och analys av data och information, f\u00f6rhandlingar om f\u00e5ngstkvoter, var, hur, n\u00e4r och lagar och regler f\u00f6r detta.\u00a0 Speciella problem, som beh\u00f6ver bearbetas och reduceras \u00e4r Milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringar (utsl\u00e4pp, sk\u00f6vling av mangroves och skog, plast, predatorer) och diverse former av Illegalt fiske.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \u00a0LOE.<\/p>\n [\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00a0Ber\u00e4ttelser om fiskeb\u00e5tar fr\u00e5n FN-uppdrag i Sydostasien. Vid det sista medlemsm\u00f6tet (9 juni) f\u00f6re sommaruppeh\u00e5llet hos Flottans M\u00e4n i Trelleborg var det lokalf\u00f6reningens sekreterare, Lars Engvall (fig), som visade ett par glimtar av sitt 40-\u00e5riga engagemang inom FN f\u00f6r utveckling av kustn\u00e4ra fiske och speciellt fiskeb\u00e5tar i olika delar av v\u00e4rlden och framf\u00f6r allt i […]<\/p>\n","protected":false},"author":24,"featured_media":0,"parent":33992,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"Torsdagen 9 juni\r\nBer\u00e4ttelser om fiske & fiskeb\u00e5tar fr\u00e5n FN-uppdrag. V\u00e5r egen Lars Engvall ber\u00e4ttar.\r\n(Programansvarig Lars Engvall).\r\n","_et_gb_content_width":"","iawp_total_views":43,"footnotes":""},"class_list":["post-42438","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/42438","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/24"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42438"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/42438\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42710,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/42438\/revisions\/42710"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/33992"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42438"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-1-Peru-1.gif\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-1b-600x302.png\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-2-kat-1.jpg\")
![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-3-Kat-1.jpg\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-5-IND18-1.jpg\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-4-box.jpg\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-6-batvarv-kak.jpg\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-8-Beruwela-1.jpg\")
<\/p>\n![](\"https:\/\/marinkamraterna.se\/trelleborg\/wp-content\/uploads\/sites\/27\/2022\/08\/Picture-9-resources-expl.png\")
<\/p>\n